|
Kennelberättelse
När vi fick upp ögonen för rasen var det minst ett års väntelista hos svenska uppfödare för att få en valp. Därför letade vi i Europa och importerade vår första tik, Moya, från Nederländerna sommaren 2004. Moya är vår stamtik. Hon är mamma till vår första kull och mormor/farmor till många av våra avelshundar.
Två år senare importerade vi vår andra tik, Mira, även hon från Nederländerna. Tyvärr visade hon sig ha höftledsdysplasi och kunde inte användas i vårt avelsarbete. Däremot bor hon fortfarande kvar hos oss.
Efter vår första kull, C-kullen 2007, placerade vi den enda hanen, Chanto, och en tik, Chanja, hos fodervärdar som eventuella framtida avelshundar. Föräldrar till kullen var Moya Fehaér Masco och Tussbergets Okey. Kullen var otroligt livlig och vild! Totalt orädda och klättriga!
2007 var det dags för lilla Dita (Zorrazo Perdita) att komma till Sverige från Finland. Eftersom vi arbetar mycket och känner att vi bara har tid att jobba med två hundar bor även hon hos fodervärd. Tanken med importen av Dita var att få två tiklinjer som vi senare kan kombinera med varandra.
Inför planerna för nästa kull med Moya testade vi henne mot nedsatt sköldkörtelfunktion eftersom hanhundsägaren i Finland krävde detta. Döm om vår förvåning när Moya visade positivt resultat på TgAA vilket man sa skulle tyda på att hon troligtvis skulle utveckla sjukdomen thyroidea senare i livet. Kullen som planerats till våren 2008 ställdes då in. Men när vi sedan tog om provet på Moya 2010 så var alla värden jättefina och vid snart 8 års ålder visar hon inga tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion(?!!)
Efter att ha utvärderat vår första kull kunde vi konstatera att det blev en mycket "spretig" kull både när det gäller exteriör och mentalitet. En del är små och en del stora, en del är mindre sociala men en del är mycket sociala. I det stora hela är vi dock jättenöjda med kullen. Så gott som alla har fått 1:a(excellent) i kvalitet på officiell utställning, en har titeln LP1, en har titeln SEVCH och en samlar pinnar i agility. Två stycken är mentalbeskrivna med 1:a på skott och 3 stycken är SoR-Godkända. Hälsomässigt har kullen varit mycket frisk bortsett från en valp med HD. Alla C-valpar har behållt sin svarta färg mycket bra! Vi har avlat vidare på två av tikarna i kullen och Chanto har lånats ut till flera tikar i Sverige. Ytterligare en tik ur kullen är avelstik hos en annan uppfödare.
Både Chanja och Chanto gick igenom alla hälsotest och vi lånade ut Chanto till kennel Aberlours där 5 mycket jämna och kraftiga valpar föddes i januari 2009. Från den kullen fick vi en parningsvalp, Molina (Zoya), som vi placerade hos fodervärd. Mamma till kullen var Aqualines Jarabella.
När det var dags att para Chanja letade vi länge för att hitta en hane som vi tyckte vägde upp de exteriöra och mentala egenskaper vi tyckte minst om i vår C-kull och som kompletterade Chanja på bästa sätt. Viktigt var också att hålla fast vid god HD-status. Vi tyckte att vi fann det mesta av allt detta i Hund's Le-Claro och vår andra kull, D-kullen, föddes i juni 2009. De båda tikarna ur kullen, Dolly och Dina, fick stanna i kenneln som foderhundar. D-kullen var mycket lugnare än C-kullen.
Efter att ha utvärderat vår andra kull (d-kullen) med frågor, träffar och MH-beskrivning mm så visade det sig vara en mycket jämnare kull än c-kullen, både exteriört och mentalt. Exteriört är de kraftigt byggda och åt det lite större hållet. Kullen har alla känd mentalstatus, 5 av 6 med etta på skott. Hälsomässigt är de mycket friska (förutom en D-höft även i denna kull) och de är medelsociala. Vad som utmärker de flesta individer i kullen är en slags "coolhet" och modighet. Endast två är utställda officiellt, den ene har fått ck och den andra har fått very good. En är Sor-Godkänd. Kullen är genom föräldrarna prcd-PRA clear. Det ska bli spännande att gå vidare i nästa led med Dolly och Dina som båda är våra fodertikar. Diablo (Zigge) kommer också gå i avel och möjligtvis också Dios. Dina är för övrigt TV-kändis i barnprogrammet Bolibompa
Vid årsskiftet 09/10 lånades Chanto ut till en norskfödd tik, Lene, och blev denna gång pappa till två fina tikvalpar som båda sparades av den uppfödaren.
Vår tredje kull föddes i mars, 2010. Mamma denna gång var vår finskimport Zorrazo Perdita (Dita) som vi parat med spanskimporterade Rotti La Teinada. 7 fina valpar föddes och ur den kullen sparade vi två tikar hos fodervärdar; Enya, som fick bo med Biggan och sin mamma Dita och så Edilia som bor i Ärla utanför Eskilstuna. Inavelskoifficienten var 0 % i denna kombination och tanken var att ta in lite nytt blod i vår avel och att på sikt kunna använda vår Chanto på en av dessa tikar (om de kommer att matcha varandra bra). Edilia drabbades tyvärr av en tidig pyometra (livmodersinflammation) och föll då ur vårt avelsprogram. E-kullen var lika livlig som C-kullen om inte ännu "värre"! Det är nog den kull som har "bråkat" mest av våra kullar. 4 av dessa sju valpar genomgick vid 1,5 års ålder mentalbeskrivning med mycket trevligt resultat. Hälsomässigt har även denna kull under sina två första levnadsår varit friska med undantag för Edilia som haft otur med både det ena och det andra. Fyra av valparna ställs ut regelbundet med mycket gott resultat, en är certifierad kantarellhund och en tävlar i agility och lydnad. En är Sor-godkänd. Kullen har blivit lite spretig med vissa extremt sociala individer och vissa lite mer reserverade. Utseendemässigt är de ganska lika åt det lite mindre, nättare hållet med undantag för Emilio (som exporterats till Tyskland) som är ganska stor. Kullen är heriditiärt fri från prcd-PRA.
Under året 2010 fick vi även möjlighet att låna in en av våra absoluta favorittikar från vår första kull, Carmenzita, i vår avel. Även här gjorde vi en nollprocentig inavelsparning när vi till henne använde finskfödde Concurrido FamosoFinlandés som bor i Tyskland. I denna kull föddes endast två hanar men dessa två ser för närvarande mycket lovande ut så vi hoppas kunna använda någon av dem i vår avel i framtiden. F-killarna var mycket coola men det blir lite orättvist att jämföra när det endast var två valpar.
Vid årsskiftet 10/11 var det dags igen för Chanto att lånas ut, denna gång till LaSirenitas Lunaria (Nessie). Resultatet blev 5 mycket vackert tecknade valpar. Det blir spännande att följa deras utveckling.
Vi hade länge funderat på att köpa in en eller två hanhundar till kenneln men det hade inte känts rätt med någon av de spanska valpar vi tittat på. När så LaSirenitas kennel i Smedjebacken föreslog att byta valp med oss så nappade vi direkt eftersom vi kikat mycket på deras fina A-kull. LaSirentas Aquarius flyttade till fodervärd i januari och fick tilltalsnamnet Nicke. Och i februari 2011 föddes en spännande kull hos Marita (Kennel Ramita de Palma) i Göteborg. Från den kullen fick vi köpa söte Juan Sancho som flyttade till fodervärd i Stockholm. Båda herrarna utvecklas mycket fint och vi hoppas kunna använda båda i vår avel så småningom.
Eftersom Moya inte alls fått nedsatt sköldkörtelfunkton utan hade jättefina värden vid 6,5 års ålder parade vi henne med samma hane som till vår f-kull. Tyvärr fick Moya och Mikka, som hanen kallas, inte till någon sk "hängning" vid parningen och Moya gick tom.
Chanto lånades ut igen och fick i augusti, 2011 fem tikvalpar i kennel Perro Rizados. Då hade han totalt 17 valpar och några till tikar är han bortlovad till. Sen får det räcka.
Calmigos G-kull föddes 24 oktober, 2011 efter Aberlours Molina (Zoya) och Rasta Manana Alfons. 2 tikar och 5 hanar som från början var väldigt jämna förutom en minsting. Men vid leverans hade de vuxit ifrån varandra på olika sätt och kändes istället väldigt olika utseendemässigt. Kullen var förhållandevis lugn och cool under sina 8 första veckor. Ur denna kull sparades ingen valp. Vi har ännu en kull efter Zoya och tänker spara en tikvalp ur den istället. En hanvalp ur G-kullen flyttade till Åland och en tikvalp gick till kennel LaSirenitas. | 
